När jag vaknade imorse, fanns bara en bild i mitt huvud.
Farmor.
Undra vad hon ville..
Jag tänkte på dagen då hon dog. (Hur man nästan kunde höra mitt hjärta gå sönder.)
På hur ont det gjorde att uttala orden.
Hur fint det var att familjen samlades i hjärttorp.
På begravningen.
På tiden hon var sjuk.
Tiden på sjukhuset.
På hur hon Alltid hade Polly hemma. <3
Hur hon såg ut. (Hennes fina hår.)
Hur hon var som person.
Alla gånger jag fått skäll av henne och allt hon lärt mig. <3
Jag kommer aldrig glömma henne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar