Jag har alltid trott på ödet, att allt sker av en anledning. Att dom personer du träffar, hjälper dig på nått sätt i livet. Ödet.
Men det senaste året har jag tvivlat. Det har vart för många som gjort mig illa. Vad är det för mening med det lixom?
Fast samtidigt har jag juh träffat dom som gett mig en knuff på vägen med. ^^
Och nu ska vi juh tänka lite positivt, och då är det juh så att om jag inte gått i skola i Töreboda när jag och Stoffe flyttade isär, hade jag aldrig skaffat lägenhet i Laxå, och då hade jag och Jannika inte börjat hänga igen, och då hade hon aldrig släpat med mig på första innebandy träningen, och då hade jag aldrig spelat i Åsbro. =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar