Idag har jag och Lars Winnerbäck en dag ihop. Det var länge sen nu.
Här kommer texten på min favorit låt. Man kan inte annat än att hålla med. <3
Där elljusspåren ledde hem till middagstid, där alltig var modernt kring sjuttiosju, där låghusen slutade och skogarna tog vid, där bodde jag där bodde du. Där bodde jag och du.
Inga kordskalv där vi bodde, ingen frös och ingen svalt, men det skälvde när du rörde vi mig. Du var sjutton jag var sexton och jag skolkade från allt. Jag ville bara va med dig. Jag ville bara va med dig.
Nu får jag höra att du lever då och då ifrån en vän, och det verkar som att allting är okej. Jag undrar om du nångång är tillbaks dit igen. Och kanske undrar över mig. Du ksnske undrar över mig.
Där låghusen slutade och skogarna tog vid, där allt var tyst och stilla som på kort, där nätterna viskade om ett sporrande liv. Och när infenting var gjort. Då när ingenting var gjort.
Det är lätt att tänka bakåt när förvirringen tar fart, och när jag känner så då tänker jag på dig, allt är så förgängligt allting kan brisera snart. Men du är oförstörd för mig, du är oförstörd för mig.
Men tiden har sin rätt att förändras där den går, och den är hos dig nu, hos dig och din vän, jag ska aldrig mera lägfa mig med huvet mot ditt hår och aldrig älska dig igen. Aldrig älska dig igen.
Men vid vägen längs näcken som sakta ledde hem, där är himlen lite närmare för mig, där har tiden gjort en hållplats för oss och allt som hänt. Dit kan jag gå och sakna dig. Dit kan jag gå och sakna dig.
Men nya dagar väntar och nya tidsfördriv och allting liksom kräver mera nu, så ta dina minnen och försvinn ur mitt liv. Älskade älskade du. Älskade älskade du.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar