Jag är sjukt lycklig nu. ♡
Men mitt huvud har en tendens att börja peta in små orosmoln. Jag får för mig att N tänker på ett visst sätt, fast jag igentligen vet att han inte alls gör det..
Typ som häromdan fick jag för mig att han inte ville att jag skulle komma och sova där på torsdags kvällen.
Men jag vet juh att han ville det.
Det är bara mitt huvud som spökar, försöker hitta fel i det perfekta.
Kan det verkligen vara så här bra?
Ja, det kan det! ♡
Jag har sån jävla tur som hitta Niklas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar